Visst går tiden fort när man har roligt, snart kan jag rida ;)

De senaste veckorna har Uddevalla fått sjukt mycket snö, det är jättekul tycker jag. Lite tråkigt att tak osv. rasar in men annars har vi ett underbart vinterlandskap.

Dio har löshoppat ännu en gång, inga vägringar den här gången. Han verkar tycka att det är skoj, fast han ser ut som en dressyrhäst när han hoppar och får inte med sig ryggen riktigt. Men vi övar ju =)

Tömkört lite och behöver givetvis öva mer på styrningen men att börjar förstå när man driver honom framåt. 

Thomas har varit med ut till stallet en dag, de verkar ju faktiskt gilla varandra!

Äntligen har jag fått se min lugna fina häst busa lite också..

Jag tycker det är jättekul att se att hästarna i lösdriften har det så bra. Flocken fungerar bra ihop och jag har inte sett någon frysa trots att det varit ganska kallt. Men visst kostar de att ligga på topp och det är klart att man blir trött..

Dio lämnar hösilagebalen när han såg att matte stog där och tog kort..

Jag & Carro har naturligtvis vart på prommenad också. Bäbis envisades med att få leda. De är så söta dom här två!

Min prins!

Dio 20 februari

Manke: 152 cm

Kors: 155 cm

Den här veckan var den stora händelsen löshoppning!

Väldigt tråkigt att man inte kan ta kort i ridhuset ( blir bara suddigt) och ännu tråkigare att man inte kan lägga upp filmer på den här bloggen.

Dio som bara löshoppat en gång tidigare tyckte att detta var väldigt spännande och roligt när vi började. Startade med ett litet kryss följt av ett litet rättuppstående. Det var lätt.

Sen la vi upp en bom så att sista hindret blev en oxer, då blev det tvärnit 2ggr. Men efter att jag tagit med Dio fram och tittat på hindret ( helt säker på att han mätte avståndet när han nosade på främre bommen och sedan på den bakre) så provade vi igen och då tog han sig över med viss tveksamhet. Samma hinder en gång till gick galant och där avslutade vi, nöjda både jag och Dio =)

Jag har presenterat min longeringsgjord för Dio den här veckan. Det var naturligtvis helt ok, både att ha på sig och bli longerad med. Nu är det dags att börja försöka styra med tömmar =)

Och efter lite arbete får man ju mat såklart...

Det är ju alltid roligt med bilder så här kommer några från när jag och Sofia var på promenad med bästa kompisarna Dio & Bäbis!

Dio 16:e Januari

Manke: 150cm

Kors: 153 cm

Dio har alltså inte vuxit på höjden alls månaden som gått. Däremot tycker jag att han lagt på sig lite och ser lite rundare ut i kroppen.

Igår måndag var jag ut till stallet och borstade och kramade min lilla häst lite, saknat honom eftersom jag vart hemma i dalarna och firat jul med min släkt några dagar. Enligt Carro så har han saknat mig också, men det tar jag med en nypa salt. Han är ju andå häst, och jag är inte mat =)

Idag tisdag kom farbror hovslagaren som igentligen skulle kommit förra veckan med det körde ihop sig för honom då.

Dio som verkligen har varit lugnet själv och hur gosig som helst blev väldigt skygg när Robert skulle hälsa på honom. Han gillar väl inte män, he he.

Men efter en stund när vi verkat 1 hov så gick resten galant, även om han tittade på mig ibland och sa med blicken "-snälla mamma ta bort honom".

Han e så söt Dio. Han står nästan helt stilla lös på gången när jag grejar med honom. Så följer han med en som en liten hund =)

Efter ihärdigt prommenerande och pysslande med Dio & Bäbis ser dom betydligt bättre ut i sina ben. Äntligen!

Flocken har lungnat sig otroligt mkt, nu är det inte nya tuggmärken varje dag och hästarna står och äter i samma hösilagebal. Innan Jul fick de sätta ut så att det fanns två balar i hagen för att Dio och Bäbis också skulle få äta och kunna hålla värmen i snön & kylan.

Den senaste veckan har Dio även fått prova att ha schabrak med en gjord. De va väl inge speciellt tyckte han. Jag har longerat honom några dagar i skritt bara några varv åt gången, han greppar fort.

Tokmycket snö har det kommit också, det gillar vi!

Dio & Bäbis i lösdriften.

På väg ut i hagen.... mot maten!

Kommer du Bäbis?

Mysig kväll. Gott för hästarna att snöandet äntligen gett med sig. Som kallast hade vi runt 20-.

Dio 16 december

Manke: 150 cm

Kors: 153 cm

Skenben: 21 cm

Vi har även tagit ett så kallat "tattarmått", och enligt det kommer han att bli 164 cm hög =)

Hemska mugg.. Eftersom det frös på och blev så knöligt i hagen har inte hästarna rört sig i onödan.

Dio´s ben svullnade därför ganska mkt. Efter att rådfrågat vet som sagt att läget inte är akut för ev. lymfangit har vi tvättat med Hibiscrub och smörjt med Helosan i karlederna och skyddat benen med matolja.

Vi har även gått ut och rört på oss 2ggr om dagen minst. Så nu har svullanden gett med sig, lite kvar på hb som var värst men han är på bättringsvägen =)

Som tur e har han varken vart halt eller haft feber.

På julafton hade vi löshoppning för alla hästarna. Dio som aldrig vart med förr fick skritta över bommarna först för att sedan trava för små kryss. Det var skoj. Han showade lite med sin trav och verkade inte alls sugen på att galoppera.

Han var bland de första vi hoppade med och när alla var klara låg Dio & Bäbis och nästan snarkade gott i varsin box =)

Eftersom jag och Dio vart ute och gått flera gånger per dag så har vi även vart ute i mörkret. Med gott om reflexer på oss båda har vi gått längs vägen, mest för att slippa gruset i ridhuset. Vi har mött båda bilar och hundar på den smala vägen och han sköter sig super!

Den här veckan har Dio fått prova träns och bett, det var konstigt i munnen men vi tog de med ro =)